Igår var en av de jobbigaste dagarna på länge! Barnen är ledig från dagis och rutiner är tyvärr upp och ner!
A. var i sitt esse och lillasyster hänger med på det mesta. Jag hade det kämpigt och gjorde allt jag kunde men till slut är inte bara jag mer än människa och det funderade inte längre. Det brast för mig och jag börjar också skrika, men vad hjälper det... Inte ett dugg det vet jag men nu är en tung period med mycket runt om oss!
Jag känner verkligen att jag vill att utredningen skall fortsätta fort för nu är detta inte hållbart för någon i familjen!
Älskade barn ♥
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar